Det är verkligen inte lätt att driva HVB idag!

HVB-Blogg - Det är verkligen inte lätt att driva HVB idag!

Speciellt inte om man både vill göra att bra jobb och ändå samtidigt följa lagar och regler. Redan 2015 valde jag och mina kollegor att efter mer än 40 år stänga Älgeredskollektivet eftersom vi ansåg att IVO:s tolkningar av socialtjänstlagen gjorde det för svårt att med en tungt belastade i huvudsak tvångsplacerad målgrupp att på ett lagligt sätt hålla den kvalitet vi ville. Om detta sen egentligen ligger på politikerna, lagstiftare eller IVO kan juristerna tvista om men klart är att något måste göras!

Om vi ska kunna hjälpa ungdomar på glid och få bukt på gängkriminaliteten så behövs verkligen fungerande HVB. Det behövs som placeringsalternativ och som en del av vårdkedjan speciellt i ett läge där SiS brottas med både akut platsbrist och kvalitetsproblem.

Därför ber jag att alla ni som läser detta att ni skriver under uppropet ”Hur tänker IVO? Behöver er hjälp NU!”.

https://www.mittskifte.org/petitions/hur-tanker-ivo-behover-er-hjalp-nu?source=facebook-share-button&time=1654228235&utm_source=facebook&share=237b9c9f-b752-4b92-a4bf-5f7fb4d4dc67&fbclid=IwAR1MxFn15DcLEX0G_YUPwlQ88z3vOsPey5B7UwbhS5BY62MVwnv0k331gug

Ekonomi & Fattigvårdsauktion

Idag måste man som HVB ge sig in i anbudscirkusen om man ska ha en chans att överleva. Eftersom man har svårt att jämföra kvalitet i anbud så blir det oftast till allt för stor del priset som avgör. Precis som i forna tiders fattigvårdsauktioner så blir det den som kräver minst betalt som får jonen. Självklart ska all skattefinansierad verksamhet försöka hålla nere kostnaderna men vad det gäller HVB så är det svårt att göra utan att kvaliteten blir direkt lidande. Den stora kostnaden är personal och för att göra ett bra jobb så behöver man ha tillräckligt med personal. De ska dessutom helst stanna länge och ha en adekvat grundutbildning. Det kostar så när priserna pressas blir det färre anställda och oftast lägre utbildningsnivå.

Många HVB är sedan dessutom pressade av ägarnas mer eller mindre rimliga krav på vinst.

Kedjan brister på den svagaste länken

HVB är och bör vara en del av en vårdkedja som utgår ifrån socialtjänsten. Som HVB kan man inte annat än att säga ja eller nej till de förfrågningar man får men ska en placering kunna lyckas så ska den var rätt i tid, på rätt ställe och med rimliga förutsättningar. Då är det livsviktigt med en bra utredning, motiverande förarbete och framför allt en bra mottagning efter placeringens slut med fungerande utslussning och eftervård. Socialtjänsten måste snabbt bli bättre på att bedriva eftervård, utreda och placera.

Regler & IVO

Det är en föreståndares lagstadgade uppgift att garantera att hens HVB är tryggt för både klienter, personal och besökare.

Det är också föreståndarens uppgift att tillsammans med personalen garantera ställets drogfrihet. Hur ska detta vara möjligt med IVO:s nuvarande tolkning av reglerna?

Speciellt om man jobbar med svåra omotiverade klienter, tvång, tung belastade kriminella med missbruksproblem, hur ska man då kunna erbjuda en bra vård om man inte på något sätt får kontrollera drogfrihet, besök och under perioder begränsa kommunikationen med de gamla strulvännerna? Enligt IVO så får man inte ens stoppa besök av strulkompisar under placeringen.

I förlängningen innebär det här att de i branschen som vill göra ett bra jobb ständigt kommer befinna sig i gränslandet för vad som är tillåtet och därför hela tiden vara beroende av IVO:s goda vilja. Jag tycker att IVO ibland har låtit dåliga enheter få fortsätta jobba i åratal och ibland stängt relativt välfungerande ställen p.g.a. bagateller.

Så skriv under uppropet ”Hur tänker IVO? Behöver er hjälp NU!”

Utbildning, utvärdering, forskning och förbättring

För att kunna förbättra de olika HVB-verksamheterna så behöver vi behöver vi verkligen bättre utbildning, gemensamma utvärderingsformer och användbar forskning samt inte minst ett kontinuerligt relevant gemensamt förbättringsarbete.

Man hör regelbundet krav på högre andel utbildad personal helst då också personal med högskoleutbildning. Det är nog bra men vad som kanske inte är lika tydligt för alla är bristen på just sådan personal och hur svårt det är att inte bara hitta dem utan också att sen långsiktigt behålla dem. Väldigt få högskoleutbildningar är utformade för att förbereda för en HVB-karriär speciellt inte på golvet med klienter runt omkring sig 24–7. Kvaliteten och även omfattningen (från några veckor på distans till flera år på universitet) på de olika eftergymnasiala socialpedagog – behandlingsassistentutbildningarna är minst sagt varierande.

Jag efterlyser också ett bättre fungerande samarbete mellan universitet och HVB. Mycket forskning har på varierande grunder och med verkligen varierande kvalitet varit väldigt kritisk mot HVB i allmänhet. Vad jag därför hade önskat är forskning som har fokus på hur vi ska kunna förbättra heldygnsvård och bättre kunna garantera en anständig grundnivå.

Öppet streamat möte om HVB & IVO

Men det är en både svår och komplex fråga - Så därför drar jag, forskaren Peter Andersson och några andra, ihop till ett via Zoom streamat öppet gratis nätverksmöte-seminarium 16/8 och hoppas att frågorna då låter sig på ett konstruktivt sätt diskuteras i ett sådant forum.

Om du är intresserad av att vara med så skicka ett mail till niklas@waitong.se så skickar jag länken.

Mer info i Facebookeventet

https://www.facebook.com/events/1677259669324158

Med risk för att bli tjatig - Skriv nu under uppropet ”Hur tänker IVO? Behöver er hjälp NU!”

Med vänlig hälsning

Niklas Waitong

Waitong Utbildning

Har jobbat i branschen sedan 80-talet, varav 25 år som medlevare på Älgeredskollektivet och 20 år som HVB-föreståndare men jobbar sedan 2017 i egen regi som utbildare och handledare.